De ekonomiska konsekvenserna av havsförsurning för skaldjursfiske och vattenbruk i Förenade kungariket

Det finns regionala variationer i ekonomiska förluster på grund av olika arter och mönster för produktion och konsumtion av skaldjur. Försurning av haven kan utgöra ett stort hot mot det kommersiella fisket, särskilt fisket för kalcinering av skaldjursarter. Denna studie genomfördes för att uppskatta de potentiella ekonomiska kostnaderna till följd av havsförsurning av vildfångsten och produktionen av skaldjur från vattenbruk. Med tillämpning av modellerna nettonuvärde och partiell jämvikt uppskattar vi både direkta och ekonomiska förluster av skaldjursproduktion till 2100. Uppskattningar med hjälp av nettonuvärdesmetoden visar att de direkta potentiella förlusterna till följd av minskad skaldjursproduktion varierar mellan 14 % och 28 % av fiskets nettonuvärde. Detta motsvarar årliga ekonomiska förluster på mellan Ö3 och Ö6 miljarder av Förenade kungarikets BNP 2013, för scenarier med medelhöga och höga utsläpp. Resultaten av att använda modellen med stödrätter visade den totala förlusten för den brittiska ekonomin till följd av skaldjursproduktion och skaldjurskonsumtion på mellan Ö23 och Ö88 miljoner euro. Resultaten från både den direkta värderingen och den förväntade uppskattningen av de ekonomiska förlusterna vid skaldjursavverkning visar att det finns regionala variationer på grund av olika mönster för vildfångsten av skaldjur och vattenbruk, och utnyttjandet av arter med olika känslighet för havsförsurning. Dessa resultat tyder på att de potentiella ekonomiska förlusterna varierar beroende på vilken värderingsmetod som valts. Denna analys är också partiell eftersom den inte omfattade en bredare grupp arter i tidiga livsstadier eller rovdjur. Resultaten visar dock att de ekonomiska förlusterna för Förenade kungariket och dess decentraliserade förvaltningar på grund av havsförsurning kan bli betydande. Vi drar slutsatsen att åtgärder mot försurning av haven i syfte att bevara kommersiellt värdefulla skaldjursresurser kommer att kräva regionala, nationella eller internationella lösningar med hjälp av en kombinerad strategi för att minska utsläppen av CO2 i atmosfären och flytta fokus för att utnyttja arter som är mindre sårbara för havsförsurning.