Vattenbruk i EU
I Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik definieras vattenbruk som ”uppfödning eller odling av vattenlevande organismer med metoder som syftar till att öka produktionen av organismerna i fråga utöver miljöns naturliga kapacitet, där organismerna förblir en fysisk eller juridisk persons egendom under uppfödnings- och odlingsstadiet, fram till och med skörden”.
Vattenbruket är en av världens snabbast växande livsmedelsproduktionssektorer och bidrar i allt högre grad till global livsmedelsförsörjning och ekonomisk tillväxt. I Europa spelar vattenbruket en avgörande roll för den socioekonomiska utvecklingen i kust- och flodområden och för bevarandet av havens flod- och fiskekultur. År 2020 uppgick EU:s vattenbrukssektor till 1,2 miljoner ton i försäljningsvolym och 3,9 miljarder euro i omsättning och sysselsatte direkt omkring 57 personer som arbetade för cirka 14 företag. Dessa är främst mikroföretag och små företag och tenderar att vara familjeägda (STECF 22–17).
67 % av vattenbruksproduktionen i EU är koncentrerad till fyra medlemsstater, nämligen Frankrike, Grekland, Spanien och Italien. Mer än hälften av den totala vattenbruksproduktionsvolymen är inriktad på skaldjur, medan havs- och sötvattensfisk står för omkring 21 % och 28 % av den totala volymen. De mest odlade arterna är musslor, öring, ostron, fläckpagell, havsabborre, karp och tonfisk (EU Aquaculture Infographic – Socioeconomic Development (2008–2020).
Den rättsliga grunden för EU:s vattenbrukspolitik ligger i den gemensamma fiskeripolitiken från 2013, som syftar till att stödja tillväxten i EU:s vattenbrukssektor och samtidigt säkerställa dess ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhet för att ge EU-medborgarna hälsosamma livsmedel och bidra till livsmedelstryggheten. I artikel 34, ”Främjande av hållbart vattenbruk”, fastställs en öppen samordningsmetod mellan medlemsstaterna på grundval av kommissionens strategiska riktlinjer för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU (som först antogs 2013 och reviderades 2021). Dessa riktlinjer utgör den centrala pelaren i den strategiska samordningen av vattenbrukspolitiken i unionen och syftar till att bygga upp en konkurrenskraftig och motståndskraftig vattenbrukssektor i EU. deltar i den gröna omställningen, säkerställer social acceptans och konsumentinformation, ökar kunskapen och innovationen. På grundval av dessa har medlemsstaterna uppmanats att se över sina fleråriga nationella strategiska planer för vattenbruk, där de måste fastställa sina planer, mål och lämpliga åtgärder för att främja och utveckla ett hållbart vattenbruk på sitt territorium. Offentliggjorda fleråriga nationella kontaktpunkter, inklusive en sammanfattning på engelska, finns under avsnittet Landsinformation på AAM-webbplatsen.
Genomförandet av de strategiska riktlinjerna och de fleråriga nationella strategiska planerna stöds av finansiering som görs tillgänglig inom Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFVF), som löper från 2021 till 2027. Andra EU-finansieringsprogram, såsom Horisont Europa eller BlueInvest II, finansierar också vattenbruksrelaterad forskning och projekt.
Läs mer om EU:s vattenbrukssektor på följande länkar:
- Kommissionens generaldirektorat för havsfrågor och fiske (GD Havsfrågor och fiske)
- Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) – The EU Aquaculture Sector – Economic Report 2022 (STECF 22–17)
EU:s mekanism för stöd till vattenbruk
EU:s mekanism för stöd till vattenbruk syftar till att stödja medlemsstaterna, vattenbruksindustrin och andra berörda parter i genomförandet av de strategiska riktlinjerna för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU 2021–2030, genom tillhandahållande av logistiskt, administrativt och tekniskt stöd samt en enda kontaktpunkt för kunskap och praxis om hållbart vattenbruk i EU.
Stödmekanismen ingår i ett tjänstekontrakt som förvaltas gemensamt av Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (Cinea) och GD Havsfrågor och fiske. Konsortiet samordnas av NTT DATA, Poseidon, SCOPE – Netcompany, European Aquaculture Society (EAS) och European Aquaculture Technology and Innovation Platform (EATIP). Tjänsteavtalet inleddes i juli 2024 och kommer att löpa fram till juni 2026.
Mål
AAM ger kommissionen och EU:s medlemsstater logistiskt, tekniskt och administrativt stöd för att genomföra de nya strategiska riktlinjerna.
I synnerhet är flera mål avgörande för att EU ska kunna uppnå sitt slutliga mål:
- Samla in och utbyta kunskap och god praxis, främja relevanta evenemang, sprida nyheter och annan information om hållbart vattenbruk i EU.
- Tillhandahålla teknisk expertis om hållbart vattenbruk genom att hjälpa kommissionen att ta fram vägledningsdokument och bakgrundsdokument om olika aspekter av vattenbrukspolitiken
- Utveckla verktyg för utbildning och e-lärande om dessa vägledningsdokument och bakgrundsdokument
- Svar på frågor från medlemsstaterna och berörda parter om de vägledningsdokument som tagits fram
- Anordna evenemang, workshoppar, konferenser, utbildning och tekniska möten riktade till EU:s medlemsstater, vattenbruksindustrin och andra berörda parter för att stödja genomförandet av EU:s strategiska riktlinjer för vattenbruk.
Länkar
EU Reference Centres for animal welfare (foreseen under the Official Controls Regulation, adopted in March 2017, which harmonises EU rules on official controls along the whole agri-food chain) are established to assist EU Members States (MS) in their official controls on animal welfare rules on farm, during transport and at the time of slaughter or killing.
The European Union Reference Centre for the Welfare of Aquatic Animals (EURCAW-Aqua) launched in January 2024 was created in accordance with Regulation (EU) 2017/625 of the European Parliament and of the Council and will support the activities of the European Commission and Member States by carrying out scientific and technical studies, as well as conducting training courses and disseminating research findings and information on technical innovations, mainly focusing on the welfare of fish, cephalopods and decapods.
Priority will be given to farmed aquatic species of economic significance for European aquaculture. The EURCAW-Aqua is structured to address the main challenges in assessing the welfare of aquatic organisms, namely the large number of farmed species, the diversity of farming systems and different aquatic environments.
The EURCAW-Aqua will conduct and facilitate the research in the underdeveloped area of aquatic animals’ welfare and will engage in public outreach and awareness.
The work of the EURCAW-Aqua will support aquatic animal welfare objectives contained within the Strategic Guidelines for a Sustainable European Aquaculture.
The European Partnership on Animal Health and Welfare (EUP AHW) is a co-funded European partnership for research and innovation created at the instigation of the EC to address infectious diseases of animals, including aquatic animals, and to promote animal welfare.
Launched in 2024 the Partnership is anticipated to invest €360 million over seven years to boost research and facilitate cooperation between all actors.
The Partnership aims to enhance cross sector collaboration and, through a One Health and One Welfare approach, to provide societal impact.
The objectives of the EUP AHW align with the European Green Deal and its associated Farm to Fork strategy for a fair, healthy, and environmentally friendly food system.
The Energy Transition Partnership for EU Fisheries and Aquaculture (ETP) is a collaborative platform designed to accelerate the energy transition in the European fisheries and aquaculture sectors.
Launched by the European Commission in 2023, the ETP tackles technical, financial, and regulatory barriers by bringing together stakeholders to create practical, actionable solutions.
Membership of the partnership is open to stakeholders across the aquaculture and fisheries sector. It is the intention of the Partnership that through thematic dialogues and workshops, participants address key areas such as innovation, technology, skills, and finance.
Outputs from these activities will contribute to the development of a (voluntary) roadmap, featuring measurable short, mid and longer term milestones alongside concrete actions, with the aim of guiding the sector towards climate neutrality by 2050.
The ETP serves as a hub for sharing knowledge, showcasing best practices, and highlighting innovative projects that support the energy transition.
In addition the ETP operates an ETP Support Group, where ETP Stakeholders can collaborate to discuss challenges, explore strategic approaches, and contribute to shaping the sector's future.