Den globala bördan av djursjukdomar: en ny strategi för att förstå och hantera sjukdomar inom boskap och vattenbruk

Investeringar i djurhälsa och veterinärtjänster kan ha en mätbar inverkan på människors hälsa och miljön. Dessa investeringar kräver ett referensmått som beskriver bördan av djurs hälsa och välbefinnande för att motivera och prioritera resurstilldelning och mäta effekterna av interventioner. Detta dokument är en del av en vetenskaplig undersökningsprocess där problem identifieras och lösningar söks på ett inkluderande sätt. Den ger upphov till den breda frågan: hur bör ett system för att mäta djursjukdomsbördan för samhället se ut och vilket mervärde skulle det tillföra? Dessutom syftar den till att göra detta på ett sådant sätt att det är tillgängligt för en bred publik, som uppmuntras att delta i denna debatt. Med tanke på att produktionsdjur, inklusive djur som föds upp av fattiga småbrukare, är en ekonomisk enhet bör detta system bygga på ekonomiska principer. Dessa fattiga jordbrukare påverkas negativt av skillnader i djurhälsoteknik, som kan åtgärdas genom en blandning av utbudsstyrda och efterfrågestyrda insatser, vilket ökar relevansen av riktat ekonomiskt stöd från staten och icke-statliga organisationer. Programmet Global Burden of Animal Diseases (GBAD) kommer att samla in befintliga uppgifter för att mäta djurhälsoförluster inom ramen för noggrant beskrivna produktionssystem. En konsekvent och öppen fördelning av förlusterna i fråga om djurhälsa kommer att göra det möjligt att göra meningsfulla jämförelser av djursjukdomsbördan mellan sjukdomar, produktionssystem och länder, och kommer att visa hur den fördelas efter människors socioekonomiska status och kön. Genom GBAD-programmet kommer man att ta fram en molnbaserad kunskapsmotor och dataportal, genom vilken användarna kommer att få tillgång till bördeparametrar och tillhörande visualiseringar, stöd till beslutsfattande i form av framtida djurhälsoscenarier och resultat av bredare ekonomisk modellering. Visionen med GBAD – att stärka livsmedelssystemet till gagn för samhället och miljön – är ett exempel på One Health-tänkande i praktiken.