Göra utrymme för skaldjursodling längs Adriatiska kusten

Detta arbete är inriktat på att välja ut nya områden för skaldjursodling längs kusten i norra Adriatiska havet (Italien). Skaldjursplatsens lämplighet bedömdes med hjälp av en metod baserad på rumslig flerkriterieutvärdering (SMCE), som gav en ram för att kombinera matematiska modeller och operativa oceanografiska produkter. De kriterier på mellannivå som beaktades i analysen omfattade optimala tillväxtförhållanden, miljösamspel och socioekonomisk utvärdering (t.ex. nedfall av organiskt kol, avstånd till hamn). Resultaten visade att hela kustområdet inom 0 och 3 nm är mycket lämpligt för musselodling, medan området mellan 3 och 12 nm är uppdelat mellan en mycket lämplig nordlig del och en mindre lämplig sydlig del. Sju olika utvecklingsscenarier för skaldjursodling undersöktes. Införandet av en ny art och bedömningen av exponeringen för stormhändelser är särskilda aspekter som beaktas i utvecklingsscenarier. Resultaten visar att graden av lämplighet för skaldjursodling i detta område inte skulle förändras dramatiskt om ostronodlingen infördes. Resultaten belyser dessutom följande: i) tillväxtpotentialen på detta område är hög, II) utrymmet med lämplighetsindex > 0.5 ökar när kriterierna för optimala tillväxtvillkor prioriteras, och iii) det socioekonomiska är de mest restriktiva mellanliggande kriterierna. Resultaten diskuterades genom att man drog allmänna lärdomar om användningen av SMCE vid tilldelningen av utrymmen för vattenbruk, från den särskilda tillämpningen i norra Adriatiska havet. Utmaningar och möjligheter i samband med den föreslagna metodramen diskuterades också, med särskild hänvisning till användningen av resurser från fjärranalys och operativ oceanografi med hjälp av matematiska modeller. Resultaten kan stödja en vetenskapligt baserad identifiering av tilldelade områden för vattenbruk för att undvika konflikter och främja ett hållbart vattenbruk i Medelhavet, där utrymmet för dessa verksamheter blir alltmer begränsat.