Prognostisering av klimatförändringarnas inverkan på fiskproduktionen i Medelhavet: en fallstudie i Grekland

Fiskodlingen i Medelhavet står inför allt större utmaningar på grund av klimatförändringarna, samtidigt som en eventuell anpassning kräver en grundlig bedömning av de hot och möjligheter som uppstår. I detta dokument presenteras en strategi som utvecklats för att undersöka klimatdrivarnas effekter på det grekiska vattenbruket, ett representativt Medelhavsland med en ledande roll inom sektorn. Med hjälp av en strategi på gårdsnivå utvecklades dynamiska energibudgetmodeller för havsabborre och liten havsabborre, och miljödrivning användes för att simulera förändringar i produktionen och jordbruksföretagens lönsamhet enligt IPCC:s scenarier RCP45 och RCP85. Effekterna av temperatur- och extrema väderförhållanden på individuell nivå och på gårdsnivå beaktades tillsammans med effekterna av djurhållningsparametrar såsom lagringstidpunkt, marknadsstorlek och jordbruksplats (inland, offshore) i nio regioner. Simuleringarna tyder på att fisk på individuell nivå kan gynnas av varmare temperaturer i framtiden när det gäller tillväxt, vilket leder till snabbare kommersiella storlekar, medan djurhållningsparametrarna kan ha en lika stor inverkan på tillväxten som de förväntade förändringarna i klimatförhållandena. Denna fördel kommer dock till stor del att uppvägas av de negativa effekterna av extrema väderhändelser på befolkningsnivå. Sådana händelser kommer att bli vanligare i framtiden och kan, beroende på vilken intensitet de tilldelas, orsaka förluster i biomassa och jordbruksvinster som sträcker sig från lindriga till skadliga för industrin. På det hela taget ger dessa resultat en kvantifiering av några av de potentiella hoten mot en viktig vattenbrukssektor, samtidigt som man föreslår möjligheter att dra nytta av nya möjligheter. De skulle därför kunna bidra till att förbättra sektorns beredskap att ta itu med viktiga utmaningar i framtiden.