Pikborre (fingerlingar), räkor och musslor. Det finns också begränsad kommersiell odling av ostron, särskilt ostron (Ostrea edulis) och ihåligt ostron (Crassostrea gigas) i kustområdet (Spuikom Oostende).  

Laxfiskar (huvudsakligen öring, inkl. hybrider och Thymallus thymallus), olika cyprinidae (inkl. vanlig karp, Gobio gobio, Phoxinus phoxinus) olika percinidae (inkl. vanlig perk och pikeperch), dekapoder och ett av vattenbruksföretagen ägnar sig åt stör (för produktion av kaviar). 

• Starka nätverk och kommunikationskanaler behövs för att nå ut till intresserade producenter och investerare, liksom särskilda åtgärder för att skapa en ram för incitament till investeringar i sektorn.
• Vattenbruket bör fortsätta att sträva efter integration med andra sektorer och verksamheter och bidra till det cirkulära systemet samtidigt som produktionskostnaderna minskas.
• Utöver vattenbruket som huvudsaklig verksamhet bör det finnas möjligheter att bedriva kompletterande verksamhet (turism, sportfiske, catering, utbildning osv.) som garanterar en inkomst. Projects based on multiple use are strongly recommended as part of an integrated approach.
• Utvecklingen av vattenbruk till havs kräver tillhandahållande av kläckeriutrustning av hög kvalitet, utveckling av lämplig teknik för uppfödning och skörd under svåra förhållanden i Nordsjön och lämpliga landningsplatser i hamnar.
• För att det småskaliga vattenbruket ska kunna fortsätta i Vallonien finns det ett behov av att uppmuntra och utbilda ungdomar, öka lönsamheten, öka produktkvalitetens synlighet (t.ex. märkning), minska beroendet av externa faktorer (mark och klimat), minska den fysiska påverkan, säkerställa tillgången till kläckeriutrustning av hög kvalitet och underlätta tillgången till kapital.

• Med tanke på de stagnerande fiskevolymerna kan vattenbruket tillgodose marknadens växande behov.
• Europeiska unionen strävar efter att öka vattenbruksproduktionen.
• Närhet (kort kedja), spårbarhet (märkning), vagga till vagga och miljövänlighet (inklusive miljömärkning) blir allt viktigare bland konsumenterna.
• Lokala produkter tillför ett mervärde, vilket också uppmuntrar detaljhandlarna att erbjuda lokala produkter.
• I takt med att världens befolkning växer och välståndet ökar konsumerar människor mer protein och efterfrågan på vattenprodukter ökar.
• Starka exportländer, såsom Kina, kan exportera mindre odlad fisk på grund av ökad inhemsk efterfrågan. Till följd av detta skulle de europeiska konsumenterna kunna bli mer beroende av lokala leveranser.
• Förekomst av nya deklarerade vattenbrukszoner närmare kusten (kortare segelavstånd). Dessutom kartlades de mest optimala platserna för integrerat vattenbruk i Flandern 2019 genom HaLaVla-projektet.
• Utvecklingen av markodling kan också tillhandahålla landbaserad utveckling genom behovet av kläckerier och yngelanläggningar som tillhandahåller lokala avelsbestånd av hög kvalitet.
• Förekomst av infrastruktur i hamnar där villkor för vattenbruk kan skapas i kontrollerade miljöer.
• Ny utveckling inom RAS minimerar beroendet av vatten och energi och ökar återcirkulationssystemens potential.
• Inom vattenbruket bör förmågan att kontrollera och övervaka hela livscykeln leda till ökad driftsäkerhet och produktkvalitet.
• Detaljhandlarnas intresse för att starta sin egen produktion.
• Möjligheter till vattenbruksproduktion utan användning av fiskmjöl.
• Möjlighet för vattenbrukssektorn att dra nytta av fiskerinäringens befintliga logistikstruktur.
• Produktion av vattenbruksarter som är nya i Belgien (inklusive alger).
• Möjligheter för fartygsägare/fiskare och jordbrukare att delta i eller ställa om till (marint) vattenbruk.
• Producenterna kan leta efter mervärde och bete när det gäller vattenbruksprodukternas hållbarhet, färskhet och hälsa. En förnuftig användning av resurser, vatten, rymden och energi har både miljömässiga och ekonomiska fördelar.
• Användningen av restflöden passar in i den framväxande cirkulära ekonomin, som också har godkänts som en övergångsprioritering i den flamländska regeringens vision 2050.
• Akvaponik kan öka i urbaniserade Flandern.
• Lovande marina vattenbruksprojekt (mussel-, ostron- och algodling) erbjuder möjligheter att kombinera med passivt fiske.
• Vattenbruksteknik kan användas för regleringsmässiga och skyddande ekosystemtjänster. Genom att spela en roll som ekosystem kan den också bidra till den europeiska strategin för biologisk mångfald.
• Effektiv användning av utrymmet och ökad produktion genom multitrofiskt vattenbruk.
• Det finns en stor beredningssektor som erbjuder möjligheter för primärproducenter inom vattenbruket.
• Digitala verktyg kan hantera många av de utmaningar som vattenbruksproducenterna står inför (övervakning, automatisk predatorvarning, beståndsförvaltning, onlineförsäljning osv.).

Hantera särskilda lagstiftningsaspekter som rör vattenbruk.

• Tillstånd för användning: tillstånd för användning av marin verksamhet är en behörighet för den marina miljötjänsten, GD Miljö vid den federala myndigheten för folkhälsa, säkerhet i livsmedelskedjan och miljö.
• Miljötillstånd: miljötillstånd för marin verksamhet är en behörighet för KBIN:s enhet för förvaltning av vetenskapliga tjänster inom Nordsjöns matematiska modell (BMM) för OD-naturen.
• Livsmedelssäkerhet: denna fråga hanteras på federal nivå av den federala myndigheten för säkerhet i livsmedelskedjan (FASFC).

• ”Direction des Permis et autorisations” som fungerar som centralt organ för kontroll av tillståndsansökningar med en vattenbruksproduktion på mer än 500 kg per år. I andra fall behöver producenten endast registrera sin produktion hos kommunen.
• Djurskydd: ”direction de la qualité et du bien être animal” som behandlar denna fråga.
• Gödsellagstiftning: det är ”Direction de l’agriculture” som ansvarar för detta.

Hitta relevant information här

• Miljötillstånd: sedan den 1 januari 2018 har bygglovet och miljötillståndet slagits samman i Flandern till ”miljötillståndet”. Kan lämnas in, följas upp och hanteras via en enda kontaktpunkt, den enda kontaktpunkten för miljön. Miljödepartementet ansvarar för ärendet i fråga.
• Djurskydd: Djurskyddsmyndigheten är en del av miljöavdelningen
• Gödsellagstiftning (gödseldekretet): Detta är behörigheten för det flamländska markbolaget (VLM), som är en externt oberoende byrå för miljöpolitiken.

Hitta relevant information här