Background information

Typ av arter som odlas
Regnbåge (Oncorhynchus mykiss), europeisk vitfisk (Coregonus lavaretus), Pikeperch (Sander lucioperca), öring (Salmo trutta), arktisk charr (Salvelinus aplinus) och Sturgeon (Acipenseridae). Regnbåge och vitfisk är de arter som huvudsakligen produceras.
Källa: 2022, EUMOFA, 2022, STECF. Finland, personlig kommentar, 13 januari 2023
Typ av produktionsmetod
År 2015 skedde 2 021,79 % av den finska produktionen i bräckt vatten och 21 % i sötvatten. Under 2019 användes följande huvudsakliga produktionsmetoder:
Resten odlades med andra metoder för vilka det inte finns några närmare uppgifter.
Sektorns storlek (produktion och konsumtion)
Källa: 2022, Luke; 2023, EUMOFA
Trender (tidigare och framtida)
- I Finland är vattenbruket en viktig del av fiskerisektorn och systematiska ansträngningar har gjorts för att återställa den till en hållbar tillväxt. Viktiga utvecklingstendenser under de senaste åren har varit platsen för fiskodling i öppna havsområden, de betydande ansträngningar som gjorts när det gäller återcirkulering av vatten eller RAS-odling och den pågående branschdialogen för att utveckla sektorn. Sektorn är dessutom på väg mot en cirkulär ekonomi genom ökad användning av Östersjöfoder från sill och skarpsill.
- En konkurrenskraftig och tillväxtfrämjande miljö: Lagstiftning och styrning till stöd för hållbar tillväxt och förnyelse samt finansiering, FoU och ett välfungerande utbildningssystem är centrala inslag i en konkurrensutsatt miljö.
- Hållbarhet och ansvar: Vattenbruksproduktionens miljömässiga och sociala hållbarhet är en grundläggande förutsättning för åtgärder. Vattenbrukets tillväxt måste vara förenlig med vattenkvalitet, miljökrav och andra miljömål. Den finska sektorn har vidtagit viktiga åtgärder för att minska sin näringsbelastning och står för närvarande endast för mindre än 2 % av näringsämnesbelastningen i Finland.
- Fiskars välbefinnande och hälsa: Det är viktigt att säkerställa fiskens välbefinnande, eftersom även ett enda misslyckande allvarligt kan undergräva sektorns anseende. Utveckla och genomföra ett program för att säkerställa fiskens välbefinnande och öka den vetenskapliga kunskapen om detta.
Källa: MNSPA
Vattenbrukets inverkan på landets ekonomi, livsmedelsmarknad och arbetsmarknad
- Vattenbruket är en central del av fiskerinäringen i Finland och har potential att öka produktionen på ett hållbart sätt. Finns konsumerar en större andel importerad fisk jämfört med inhemsk fisk. Denna balans ska förbättras genom en hållbar ökning av vattenbruksproduktionen.
- I regionen Åland: fiskodling som en viktig ekonomisk sektor för Ålands hållbara utveckling. Industrin skapar arbetstillfällen och bidrar till en livskraftig skärgård.
Källa: MNSPA
Utmaningar och möjligheter
- Den viktigaste utmaningen har varit att förena målen om god status i vattenmiljön med vattenbrukets tillväxt.
- Att öka den inhemska tillgången på fisk och andelen av konsumtionen på ett hållbart sätt genom att utveckla ett program för främjande av inhemsk fisk (programmet för främjande av inhemsk fisk). Den ökade efterfrågan på fisk skulle främst bero på en ökad användning av inhemsk fisk. Det syftar också till en betydande ökning av exportvolymen av fiskeriprodukter.
- Utveckla modellerings- och bedömningsmetoder för vattenbrukets miljöpåverkan för att förbättra miljötillståndsprocessens kvalitet och förutsägbarhet.
- Främja lönsamhet, teknisk utveckling, energiekonomi och minskning av RAS-jordbruksföretagens koldioxidavtryck samt utveckling av metoder för vattenrening.
- Undersöka och genomföra åtgärder för utveckling av ekologiskt vattenbruk i Finland och utveckling av nya lågtrofiska arter såsom algodling.
- Den goda hälsosituationen för fisk i Finland kan betraktas som en konkurrensfördel för det finska vattenbruket. Risken för att situationen när det gäller fisksjukdomar försämras ökar dock. Dessutom innebär den globala uppvärmningen utmaningar för framför allt laxars välbefinnande.
- Innovations- och utvecklingsprogram för vattenbruksnäringen på Åland för att stimulera utveckling, effektivitet och förbättring av dess teknik.
- Stödja hållbar och lönsam tillväxt, konkurrenskraft, förnyelse och mervärde för industrin genom att styra finansieringen från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) till industriella investeringsprojekt, utveckling och forskning. Det kommer också att stödja identifiering och utveckling av områden som lämpar sig för vattenbruk och utveckling av infrastruktur till förmån för vattenbruket. Fortsätta det offentlig-privata partnerskapets innovationsprogram för vattenbruk och främja affärsutvecklingen genom EHFVF.
- Uppdatering av förvaltningsplanen för marint läge och de kriterier som styr utarbetandet av planen, med beaktande av vattenbrukets inverkan, den marina miljöns tillstånd och mångfald samt vattenbruksföretagens och andra vattenbrukares behov.
- Införande av utsläppsbaserade miljötillstånd som uppmuntrar till minskning av specifika belastningar. Detta kommer att uppmuntra industrin att utveckla och införa nya miljöinnovationer som gör det möjligt för produktionen att växa utan ökade utsläpp.
- Utveckla och studera produktion och teknik i anläggningar för återcirkulation, inlandsvatten och öppna hav, inbegripet produktion av tama plantskolor.
- Arbeta med de statliga vatten som lämpar sig för vattenbruk för att bygga upp bästa kunskapsbas för tillståndsansökningar och påskynda tillståndsprocesserna. På grundval av detta skapa en modell för bästa licensieringspraxis.
- Utveckla en strategi för utnyttjande av statliga vatten för hållbart vattenbruk.
- Undersöka införandet av regionala lastkvoter för vattenbruket, vilket skulle göra det möjligt att förutsäga verksamhetens miljöpåverkan på lång sikt och stödja sektorns tillväxt.
- Rikta investeringsstöd till energieffektiva och förnybara energianläggningar.
- Främja export av vattenbruksprodukter samt kunskap och teknik.
- Sprida god praxis inom vattenbrukssystemen till konsumenterna och genom att fortsätta och öka deras bidrag till fiskens välbefinnande.
- Säkerställa en hög nivå av livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet för vattenbruksprodukter genom hela värdekedjan genom att investera i långsiktig utveckling av den privata och offentliga sektorn och stödja företagens kvalitet.
- FoU och investeringsstöd för att diversifiera vattenbruksproduktionen.
- Undersöka olika sätt att förbättra riskhanteringen inom vattenbrukssektorn (t.ex. försäkringar, lånegarantier) och möjligheter att öka utbudet av kvalificerad arbetskraft.
- Utarbeta en rekommendation för att säkerställa fiskens välbefinnande.
Källa: MNSPA
Sysselsättning och antal företag
I Finland fanns det 237 vattenbruksföretag under 2021.
Antalet sysselsatta/år direkt inom fiskodling i Finland uppgick till 170 personer (732 indirekt) och i regionen Åland: 47 (2017).
Källa: 2022, Luke; MNSPA
Multi-annual National Strategic Plans for the development of sustainable Aquaculture
Relevant Authorities
Applicable Legislation
- Lagen om miljöskydd (miljöskyddslagen)
- Lag om förfarandet för miljökonsekvensbedömning (lag om MKB-förfarandet)
- Lagen om registrering av fiske- och vattenbruksfartyg som bedriver verksamhet till havs
Ålands lagstiftning:
- Ålands vattenlag (ÅFS 1996:61)
- Provinsförordning (2007: 57) om odling av regnbåge och lax i hast.
- Landskapslag (2008: 124) om miljöskydd.
- Landskapslag (2018: 31) om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning.
- Provinsförordning (2018: 33) om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning.
- Landskapslag (2018: 83) om berikning av den nationella avfallslagen.
- Landskapslag (1990: 32) om berikning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier.
Applicable Procedures
Miljötillstånd: Tillstånd beviljas av Länsstyrelsen i fastlandet och på Åland av Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten (ÅMHM): I Finlands fastland baseras tillstånden på mängden näringsämnen som tillförs genom fodret eller nettobelastningen av näringsämnen. Ålands miljötillstånd för vattenbruk regleras utifrån nettobelastningen av näringsämnen.