Malta

Typ av arter som odlas

Blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus), Gilthead Seabream (Sparus aurata). Alternativa fiskarter har odlats av direktoratet för vattenbruk, såsom Meagre (Argyrosomus regius), havsruda (Diplodus sargus), europeisk havsabborre (Dicentrarchus labrax) och amberjacka (Seriola dumerili). 

^{Källor: 2023, EUMOFA, MNSPA}

Typ av produktionsmetod

I Malta förekommer vattenbruk i hav och bräckt vatten. Enligt Eurostar användes följande huvudsakliga produktionsmetoder under 2021:

Den maltesiska vattenbruksnäringen är helt beroende av marina resurser och är indelad i två olika sektorer:  

• fångstbaserat vattenbruk (CBA) av blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus).
• de slutna arterna (CCS), främst Gilthead Sea bream (Sparus aurata) och Europeiska havsabborre (Dicentrarchus labrax).  

 Kommersiell produktion av dessa CBA- och CCS-system sker uteslutande i odlingssystem för flytande burar. 

Med tanke på att importen av fryst fisk sannolikt kommer att användas direkt som fiskfoder inom den maltesiska gödningsindustrin för blåfenad tonfisk är det inte möjligt att göra exakta uppskattningar av de uppgifter och den information som finns tillgängliga för Malta.

^{Källa: 2023, EUMOFA}

Trender (tidigare och framtida)

• En mer konkurrenskraftig och motståndskraftig vattenbrukssektor som utvecklas i balans med god miljöpraxis och samhällets förväntningar.
• Tillhandahållande av rationaliserade och mindre byråkratiska styrningsprocesser som främjar transparenta och ansvarsfulla metoder för allmänheten och de kommersiella företagen inom branschen.
• Direktoratet för vattenbruk investerar i hållbara produktionsstrategier. Dessa omfattar särskilt integrerat multitrofa vattenbruk (IMTA), främst för system med fiskryggradslösa djur, och akvaponik som använder gilthead havsbröd och lägre trofiska organismer, inklusive polykaeter, halofyter och makroalger som är integrerade i ett återcirkulerat vattenbrukssystem.  

^{Källa: MNSPA}

Vattenbrukets inverkan på landets ekonomi, livsmedelsmarknad och arbetsmarknad

• Vattenbruksnäringen i Malta har ett betydande samhällsekonomiskt värde och potential eftersom den ökar den övergripande ekonomiska diversifieringen, bidrar till att skapa sysselsättning, ger värdefulla exportinkomster och bidrar till EU:s handelsunderskott för fiskeriprodukter.
• År 2020 uppgick mervärdet för den maltesiska vattenbruksindustrin till 217,5 miljoner euro, varav 91 % kom från tonfiskodling, 8 % från CCS och 1 % från annan produktion/andra intäkter.
• Tonfiskindustrin blev en av öns största exportörer av fiskeriprodukter, nämligen till Japan som en fryst produkt för handel med sushi och sashimi.
• CCS-produktionen har i stället minskat avsevärt under de senaste åren. Dessa förändringar beror på fluktuationer på marknaden och aktörernas olika produktionsstrategier. Nästan all CCS-produktion exporteras i sin helhet, rensad/orensad färsk fisk till Europa och Nordafrika.
• Det maltesiska vattenbruket är en giltig ekonomisk sektor med en positiv tillväxtpotential och dess förväntade utvidgning bygger på möjligheten att identifiera nya vattenbrukszoner som ska användas för CCS och andra nya arter och på att nå produktionsmålet för CCS på 5,000 ton, utöver produktionen av tonfisk, fram till 2030. Det förutspås att industrin kommer att öka de direkta och indirekta arbetstillfällena med upp till 25 % fram till 2030, med ett bruttoförädlingsvärde på omkring 70 miljoner euro för Maltas ekonomi. 

^{Källa: MNSPA}

Utmaningar och möjligheter

^{Källa: MNSPA}

Sysselsättning och antal företag

7 aktörer inom fiskodling

^{Källa: MNSPA}

• CAP 425 – lagen om bevarande och förvaltning av fisket
• S.L. 425.02 – Föreskrifter för fiskmarknaden
• S.L. 425.03 – Begränsning av tonfisk (import)
• S.L. 425.05 – Förordning om stöd till fiske och vattenbruk
• S.L. 425.12 – Regler för vattenbruksverksamhet
• L.N. 157/2017- Aquaculture Operations Regulations, 2017
• S.L. 425.13 – Regler för avverkning av blått flingor
• Miljöskyddslagen (GJP) 549)
• Ramförordningar om havspolitik (S.L. 549.62)
• Rambestämmelser för vattenpolitiken (S.L. 549.100)
• Lagen om veterinärtjänster (CAP 437)
• Lagen omutvecklingsplanering (GJP. 552)  

Följande lagändringar har offentliggjorts under 2020 för att stärka den administrativa och rättsliga kapaciteten inom ramen för DFA och för att återspegla de nya impulserna för vattenbrukssektorn: 

• L.N. 431/2020 – Bestämmelser om fiske- och vattenbrukstjänster (ändring)
• L.N. 188/2020 Bestämmelser om vattenbruksverksamhet (ändring)
• L.N. 189/2020 – Regler om odling och vattenbruk av blåfenad tonfisk (ändring) 

• Tillstånd för vattenbruk
• Miljötillstånd
• Fullständigt utvecklingstillstånd

Förbundet för maltesiska vattenbruksproducenter (FMAP)