Grekland

Typ av arter som odlas

De viktigaste marina arterna är Gilthead fläckpagell (Sparus aurata) ochSeabass (Dicentrarchus labrax),Meagre (Argyrosomus regius), stor amberjacka (Seriola dumerilli), havsruda (Diplodus puntazzo), rödbraxen (Pagrus major), Mussel (Mytilus spp.). 

När det gäller sötvattensvattenbruk i Grekland är de viktigaste arterna Rainbow-öring (Oncorhynchus mykiss), karp (Cyprinus carpio), Coho lax (Oncorhynchus cisutch), ål( Anguilaanguila) och spirulinaarter.

De viktigaste arterna i bräckt vatten (extensivt vattenbruk i laguner) är följande: Mugilidae: (Mugil cephalus, Lisa Ramada, Lisa saliens, Lisa aurata), Gilt-head havsruam (Sparus aurata), havsabborre (Dicentrarchus labrax) och europeisk ål (Anguilla Anguilla).

^{Källor: 2023, EUMOFA, 2022, STECF. MNSPA, Grekland, personlig kommentar, 26 januari 2023}

Typ av produktionsmetod

Enligt Eurostat skedde 2 021,98 % av den grekiska produktionen i hav och bräckt vatten (nästan uteslutande i marina vatten) och resten i sötvatten. Den huvudsakliga produktionsmetod som användes var burar i havsvatten.  

Vattenbruk i sötvatten i Grekland avser odling av vattenlevande organismer i landbaserade dammar. Dessutom har två räkanläggningar av arten Paenaeus monodon (med en årlig kapacitet på 516 ton) och Lithopaeneus vanamei (med en årlig kapacitet på 100 ton) nyligen godkänts i landbaserade slutna vattensystem av typen biofloc. I Grekland drivs även 6 mikroalger( Arthrospira spp och Spirulina spp) i slutna växttankar med en årlig kapacitet på 170 ton, där geotermisk energi används för att värma vatten.

^{Källor: 2023, Eumofas MNSPA}

Trender (tidigare och framtida)

• Öka den grekiska vattenbruksproduktionen med 3 % fram till 2025 och med 5 % fram till 2030 (nationellt strategiskt mål).
• Stärka konkurrenskraften och forskningen. Det finns därför ett behov av att främja kunskap, innovation och tekniköverföring inom sektorn och att stödja diversifiering av arter, både när det gäller anpassning till klimatförändringarna och ökad diversifiering och konkurrenskraft för vattenbruket i Medelhavsområdet.
• Öka den ekologiska produktionen.

^{Källa: MNSPA}

Vattenbrukets inverkan på landets ekonomi, livsmedelsmarknad och arbetsmarknad

• Grekland är den största producenten av havsruda och havsabborre i EU och en ledande makt i Medelhavsområdet i stort.
• Sötvattensvattenbruk i Grekland är inte särskilt utvecklat, främst på grund av den låga tillgången på sötvatten i landet, men är en särskilt viktig ekonomisk sektor för vissa bergsområden i den kontinentala regionen.

^{Källa: MNSPA}

Utmaningar och möjligheter

^{Källa: MNSPA}

Sysselsättning och antal företag

Antal direkt anställda för åren 2016–2018: det marina vattenbruket är 3.100 och det uppskattas att det inte sker några betydande förändringar. vattenbruksproduktionen i sötvatten är 250 och det uppskattas att det inte sker några betydande förändringar. produktionen av vattenbruksarter i laguner är 350.

^{Källa: Greklands statistikmyndighet, ELSTAT}

• Lag No.4282/2014 ”Utveckling av vattenbruket och andra bestämmelser” (Greklands officiella tidning, serie A, nr 182)
• Lag No.4492/2017 om hantering och saluföring av färska och lättfördärvliga jordbruksprodukter och andra bestämmelser (Greklands officiella tidning, serie A, nr 156)
• Lag No.4711/2020 ”Förenkling av ramen för finansiell verksamhet under ansvar av ministeriet för landsbygdsutveckling och livsmedel och andra bestämmelser” (Greklands officiella tidning, serie A, nr 145)
• Lag No.4691/2020 ”Regler som lyder under ministeriet för landsbygdsutveckling och livsmedel för uppgradering och modernisering av jordbrukssektorn och andra bestämmelser” (Greklands officiella tidning, serie A, nr 108).
• Ministerbeslut No.1333/153983/2018 ”Ersättning av ministerbeslut No.165837/17–12–2009 och 3702/76929/20–6-2013 för reglering av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 708/2007 om användning i vattenbruk av främmande och lokalt frånvarande arter”, i dess ändrade, kompletterade och gällande lydelse (Greklands officiella tidning, serie B, nr 5158)
• N.D.420/70 ”fiskerilagen” (Greklands officiella tidning, serie A, nr 27)
• Lag No.1740/1987 om användning och skydd av korallformationer, fiskavelsvatten, vattenbruk och andra bestämmelser (Greklands officiella tidning, serie A, nr 221)
• Lag No.2040/1992 om reglering av frågor som faller under jordbruksministeriets behörighet och juridiska personer som står under dess tillsyn (Greklands officiella tidning, serie A, nr 70)
• Lag No.1650/1986 om miljöskydd (Greklands officiella tidning, serie A, nr 160)
• Lag No.2742/1999 om fysisk planering och hållbar utveckling (Greklands officiella tidning, serie A, nr 207)
• Lag nr 4447/2016 om fysisk planering – hållbar utveckling och andra bestämmelser (Greklands officiella tidning, serie A, nr 241)  
• C.M.D. 31722/4–11–2011 om ”Godkännande av en särskild ram för fysisk planering och hållbar utveckling för vattenbruk...” (Greklands officiella tidning, serie B, nr 2505)
• Lag No.3199/2003 om skydd och förvaltning av vatten – harmonisering med Europaparlamentets direktiv 2000/60/EG (Greklands officiella tidning, serie A, nr 280)
• Lag No.4014/2011 om miljötillstånd för projekt och verksamheter (Greklands officiella tidning, serie A, nr 209)
• Presidentdekret 28/2009 om hälsokontrollkrav för djur och produkter från vattenbruk i enlighet med rådets direktiv 2006/88/EG och kommissionens direktiv 2008/53/EG, Greklands officiella tidning, serie A nr 46)

• Miljötillstånd
• Tillstånd för vattenbruk:
  1. Godkännande av etablering, och
  2. Anmälan av verksamheten

• Grekiska marikulturernas förbund
• Grekiska vattenbruksproducentorganisationen (HAPO/ELOPY)
• Panhellenförbundet för små och medelstora fiskodlare
• Sammanslutningen för grekiska laguners fiskekooperativ
• Föreningen för grekiska mussel- och skaldjursodlare