Hållbarhetsindikatorer för bedömning av vattenbrukssystem

Vattenbruket är en av de snabbast växande livsmedelsproducerande sektorerna i världen, vilket gör det önskvärt att bedöma vattenbrukssystemens hållbarhet. Syftet med denna studie var att utveckla en uppsättning kvantitativa indikatorer för ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet för att bedöma olika vattenbrukssystem. Indikatorerna utvecklades från 2003 till 2016, med en kombination av uppifrån och ned-metoder och bottom-up-metoder, tillsammans med praktiska observationer i experimentella och kommersiella vattenbruksanläggningar. Totalt föreslås 56 ekonomiska (14), miljömässiga (22) och sociala (20) indikatorer. Indikatorer för ekonomisk hållbarhet visar graden av effektivitet när det gäller att använda finansiella resurser, ekonomisk genomförbarhet, resiliens och förmåga att absorbera negativa externa kostnader och generera medel för återinvesteringar. Miljöindikatorerna återspeglar användningen av naturresurser, effektiviteten i resursanvändningen, utsläpp av föroreningar och oanvända biprodukter samt risken att minska den biologiska mångfalden. Indikatorer för social hållbarhet återspeglar förmågan att skapa fördelar för lokalsamhällen, inbegripet sysselsättning och livsmedelstrygghet, rättvis inkomstfördelning, lika möjligheter och inkludering av utsatta befolkningsgrupper. De indikatorer som tagits fram på detta sätt kan användas på gårdsnivå, regional nivå, global nivå eller sektorsnivå. De är kvantitativa, breda, vetenskapligt sunda, lätta att förstå och tolka, möjliga att få fram på gårdar eller på forskningsstationer och möjliggör jämförelser på olika nivåer av utrymme och tid. De kan därför användas för att bedöma produktionssystem och jämföra olika experimentella behandlingar i forskningsexperiment. De kan också användas av certifieringsorganisationer, investerare och beslutsfattare. De gör det möjligt att utföra diagnostik, identifiera styrkor och svagheter, fastställa mål och fastställa åtgärder samt bedöma åtgärdernas och den offentliga politikens effektivitet.