Typ av arter som odlas

Musslor (Mytilus spp.), Oyster (Ostrea edulis och Crassostrea gigas), afrikansk fisk (Clarias gariepinus), Claresse (Clarias Charipinus)ål (Anguilla anguilla), piggvar (Scophthalmus maximus), gulstjärtsfisk (Seriola lalandi), rysk sturgeon (Acipenser Guldenstaedtii), sibirisk sturgeon (Acipenser Baerii) och pike perch (Sander lucioperca). 

^{Källa: 2023, EUMOFA, 2022, STECF, Nederländerna, personlig kommentar, 16 januari 2023}

Typ av produktionsmetod

Enligt Eurostat skedde 2 021,89 % av den nederländska produktionen i hav och bräckt vatten (nästan uteslutande i marina vatten) och 11 % i sötvatten. Följande huvudsakliga produktionsmetoder användes:

^{Källa: 2023, EUMOFA}

Trender (tidigare och framtida)

• Både tekniska innovationer och marknadsinnovationer är oumbärliga för en välfungerande och hållbar vattenbrukssektor. Under perioden 2021–2027 kan EHFVF användas för innovationsprojekt inom vattenbruket. Målet är att användningen av EU-medel kommer att leda till en ökning av produktionsvärdet med 3 % under 2027.
• Sökandet efter nya marina produktionsområden kommer att fortsätta. Möjligheterna till vattenbruk inom vindkraftparker håller på att undersökas. RAS-tekniska innovationer kommer att stödjas. Innovationer som minskar avloppsvattnet eller ökar cirkulariteten i produktionsprocessen kan underlätta processen för att hitta lämpliga landbaserade produktionsanläggningar. 

^{Källa: MNSPA}

Vattenbrukets inverkan på landets ekonomi, livsmedelsmarknad och arbetsmarknad

• Vattenbrukssektorn i Nederländerna är relativt liten men mycket varierad. Sektorn består i stort sett av två delsektorer: sektorn för marina skaldjur (musslor och ostron) och landbaserade fiskodlingar. Det finns också vissa pilotprojekt för odling av alger (även inom vindkraftsparker).
• Fiskprodukter som odlas i Nederländerna saluförs för närvarande främst inom restaurangbranschen i regionala restauranger eller i grannländer som Tyskland, Belgien, Frankrike eller Italien. Produkterna säljs ofta till grossister, men gårdarna levererar ibland direkt till restauranger. Hälften av konsumtionen av fisk i Nederländerna består av odlad fisk (inklusive ASC-certifierad fisk), som till stor del importeras från Asien.   
• Produktionsmöjligheterna för frysdisksegmentet verkar vara begränsade på grund av konkurrensen med importerade produkter som är billigare. De flesta produkter som odlas i Nederländerna är för små i volym för att kunna leverera till detaljhandelssegmentet.
• Skaldjurssektorn: Musselsektorn är den största inom denna sektor. Musslor och ostron som odlas i Nederländerna saluförs för närvarande huvudsakligen i andra EU-medlemsstater, där Belgien och Frankrike är de viktigaste marknaderna. Musslor saluförs i detaljhandel och livsmedelstjänster där både färska musslor och, i begränsad utsträckning, konserverade musslor säljs. Den nederländska musselsektorn är vertikalt integrerad och har en viktig marknadsställning i Europa. Ostronsektorn är mycket mindre. Ostronodlare är ofta beroende av stora musselföretag eller bearbetningsföretag och handlare för försäljning. Ostron marknadsförs främst inom restaurangbranschen (främst på restauranger).
• Makroalger (alger): Kommersiell alger har odlats i liten skala i Nederländerna sedan 2013. All denna produktion används som livsmedel. Detta säljs för närvarande genom livsmedelstjänster (restauranger) och särskilda kanaler (t.ex. festivaler). Den näst största nuvarande marknaden för alger är marknaden för förtjockningsmedel (inklusive alginater) för livsmedelsändamål. Nederländska företag importerar både förtjockningsmedel direkt eller importerar de alger som de tillverkas av. Detta beror delvis på bristande kännedom om egenskaperna hos alger som odlas i Nederländerna och på att tillverkare av förtjockningsmedel behöver stora mängder alger som ännu inte kan levereras av nederländska alger. Dessutom finns det flera alternativ för tillverkning av förtjockningsmedel. Flera andra tillämpningar av nederländsk alger håller för närvarande på att undersökas.
• Mikroalger: I Nederländerna är mikroalgkultur en relativt ny verksamhet. Det finns få uppgifter om produktionens omfattning och (potentiella) marknader för dessa produkter. 

^{Källa: MNSPA}

Utmaningar och möjligheter

^{Källa: MNSPA}

Sysselsättning och antal företag

Skaldjur: omkring 100 företag.

Fiskodlingar: omkring 40 25 landbaserade fiskodlingar.

• Wet Dieren (wetten.nl – Regeling – Wet dieren – BWBR0030250 (overheid.nl))
• Besluit houders van dieren wetten.nl – Regeling – Besluit houders van dieren – BWBR0035217 (overheid.nl)
• Regeling houders van dieren (wetten.nl – Regeling – Regeling houders van dieren – BWBR0035248 (overheid.nl))
• Wet algemene bepalingen omgevingsrecht (wetten.nl – Regeling – Wet algemene bepalingen omgevingsrecht – BWBR0024779 (overheid.nl))
• Waterwet (wetten.nl – Regeling – Waterwet – BWBR0025458 (overheid.nl))
• Våt natuurbescherming (wetten.nl – Regeling – Wet natuurbescherming – BWBR0037552 (overheid.nl)) 

• Tillstånd för vattenbruksföretag
• Tillstånd för utsläpp av avloppsvatten
• Tillstånd för rumslig integration
• Veterinärgodkännande

• Nederländska föreningen för fiskodlare (NeVeVi)
• Producentorganisationen Mossel Culture
• Ostronsällskap