Framtida socioekonomiska scenarier för akvatiska resurser i Europa: En operativ ram för vattenbruksprojekt

Klimatdrivna förändringar i vattenmiljöer har redan börjat påverka den europeiska vattenbrukssektorns kommersiellt viktigaste fiskarter och skaldjursarter. Utöver förändringar i vattenkvalitet och vattentemperatur som direkt kan påverka fiskproduktionen genom att ändra hälsostatus, tillväxtresultat och/eller foderomställning, står vattenbrukssektorn också inför en osäker framtid när det gäller produktionskostnader och avkastning. Till exempel kommer tillgången till viktiga ingredienser i fiskfoder (proteiner, omega 3-fettsyror) inte bara att bero på framtida klimatförändringar, utan också på sociala och politiska faktorer, vilket påverkar foderkostnaderna. Den framtida energikostnaden, som är en annan viktig utgift för fiskodlingar, kommer också att bero på olika faktorer. Slutligen kommer saluföringsalternativ och subventioner att få stor inverkan på vattenbrukets framtida lönsamhet. På grundval av ramen för fyra sociopolitiska scenarier som utvecklats inom ramen för EU:s Horisont 2020-projekt om klimatförändringar och europeiska akvatiska resurser (CERES) fastställde vi hur dessa nyckelfaktorer för vattenbrukssektorn skulle kunna förändras i framtiden. Därefter tillämpar vi dessa scenarier för att göra prognoser för hur klimatförändringarna och samhälleliga och ekonomiska trender påverkar det europeiska vattenbrukets lönsamhet i mitten av århundradet (2050). Vi använde en etablerad benchmarkingmetod för att jämföra nuvarande och framtida ekonomiska resultat för ”typiska jordbruk” i utvalda europeiska produktionsregioner i vart och ett av de scenarier som benämns ”världsmarknader”, ”nationellt företag”, ”global hållbarhet” och ”Lokal Stewardship”. Dessa scenarier byggde delvis på IPCC:s särskilda rapport om utsläppscenarier och deras representativa koncentrationsvägar och de allmänt använda gemensamma socioekonomiska vägarna. Tillsammans står dessa scenarier mot lokal och internationell tonvikt på beslutsfattande, mer kontra mindre allvarliga miljöförändringar och olika konsekvenser för producenterna på grund av framtida råvarupriser, kontantavkastning och kostnader. Lönsamheten för de typiska jordbruken i mitten av århundradet var mest känslig för den framtida utvecklingen av foderkostnaderna, prisutvecklingen för avkastningen och marknadsföringsalternativen, i motsats till den direkta effekten av klimatdrivna miljöförändringar. Dessa resultat kan ligga till grund för den europeiska vattenbrukssektorns anpassningsplanering. Dessutom underlättar tillämpningen av konsekventa scenarier, inbegripet samhälleliga och ekonomiska dimensioner, regionala till globala jämförelser av anpassningsrådgivning både inom och mellan sektorer för blå tillväxt.