Förvaltning av det mikrobiella samfundet av marina fiskarver: Ett helhetsperspektiv på larvikultur

Tillgången till ungfisk av hög kvalitet är en flaskhals i odlingen av många marina fiskarter. Skadlig interaktion mellan larver och mikrob är en viktig orsak till dålig livskraft och kvalitet i yngeluppfödningen. I denna översyn undersöker vi det mikrobiella samfundet av fiskarver ur ett ekologiskt och ekologiskt fysiologiskt perspektiv, i syfte att utveckla kunskapsbasen för mikrobiell hantering. Larverna utsätts för ett stort antal mikrober från externa och interna källor i intensivt vattenbruk, men deras relativa betydelse beror på vilken uppfödningsteknik som används (särskilt genomflödessystem kontra återcirkulerande system) och vattnets retentionstid i fisktankarna. I allmänhet har fokus legat på mikrober som kommer in i systemet, men mikrober från tillväxt i systemet är normalt en betydande del av de mikrober som larver stöter på. Kulturoberoende metoder har visat på en oväntad hög mängd bakteriearter som är förknippade med larver, med 100–250 operativa taxonomiska enheter kopplade till en individ. Larvernas mikrobiota förändras snabbt fram till metamorfos, främst på grund av förändringar i urvalstrycket i matsmältningskanalen som orsakas av förändringar i växelverkan mellan värdmikrob och mikrobi-mikrob. Även om larvernas mikrobiota skiljer sig tydligt från vattnets mikrobiota och livsmedlen, påverkar vattnets mikrobiota starkt larvernas mikrobiota. Vi befinner oss i ett tidigt skede när det gäller att förstå interaktionen mellan larver och mikrob in vivo, men i vissa studier med andra djur än fisk betonas att vi hittills har underskattat komplexiteten i dessa interaktioner. Vi presenterar exempel som visar mångfalden i dessa interaktioner. Det finns många olika metoder för mikrobiell hantering, med fokus på icke-selektiv reduktion av mikrober, selektiv förbättring av mikrober och förbättring av larvernas resistens mot mikrober. Relativt få metoder har dock undersökts ingående. Vi anser att det finns mycket att vinna genom att öka mångfalden av metoder för mikrobiell hantering. Eftersom många mikrobiella förvaltningsmetoder är störningar i det mikrobiella samhället hävdar vi att ekologisk teori behövs för att förutse och testa långsiktiga konsekvenser för samspelet mellan mikrobi- och larver och mikrobilarver. Slutligen lägger vi fram några rekommendationer för framtida forskning och utveckling.