Medel mot havskräfta i norskt vattenbruk. övervakning, behandlingstrender och möjliga konsekvenser för livsmedelssäkerheten

Havslöce är en stor utmaning för det norska vattenbruket, och för att hantera infektioner av havslöss används flera fysiska, biologiska och kemiska behandlingar. Denna studie innehåller uppgifter om användningen av havskräftmedel för norsk odlad fisk under perioden 1992–2017 och är resultatet av övervakningen av resthalter av sådana agenser i prover som samlats in under perioden 2002–2017. Under perioden 2002–2007 omfattade användningen av havskräftmedel emamektin, cypermetrin och deltametrin. Azametipfos och flubenzuroner infördes 2008 respektive 2009. I den pågående övervakningen av norsk odlad fisk har över 3000 samlingsprover undersökts med avseende på resthalter av havskräftmedel under perioden 2002–2017. Restsubstanser upptäcktes i 3 % av proverna. Emamektin påvisades i 5,0 % av de prover som analyserats för emamektin, medan cypermetrin påvisades i 2,1 % av de prover som analyserats för cypermetrin. Dessutom påvisades resthalter av diflubenzuron och teflubenzuron i 1.2 respektive 0,1 % av de analyserade proverna för dessa föreningar. Inget av de andra havsvattensagenserna upptäcktes. Inga mätningar låg över respektive MRL-värde som fastställts av EU.