Estland

Typ av arter som odlas

Regnbåge (Oncorhynchus mykiss), rayfisk (Astacus astacus), ål (Anguilla anguilla), karp (Cyprinus carpio), sturgeon (Acipenseriformes), afrikansk ål/nordafrikansk havskräfta (Clarias gariepinus).

^{Källa: MNSPA, 2022, STECF}

Typ av produktionsmetod

I Estland kommer över 75 % av produktionen från vattenbruksanläggningar i inlandet, och den största andelen kommer från inlandsflöden genom system. Den ekonomiskt viktigaste delen av ekonomin är för närvarande intensivt kommersiellt jordbruk, där mer än 80 % av den totala produktionen utgörs av laxfiskar (Salmonidae). 

^{Källa: MNSPA}

^{Källa: 2022, Estlands statistikinstitut Estlands institut för ekonomisk forskning}

Trender (tidigare och framtida)

• Det ekologiska vattenbruket i Estland har ännu inte utvecklats. Även om det finns ett växande intresse för ekologiska produkter bland konsumenterna och andelen ekologiska produkter utgör 3,7 % av den totala konsumtionen, måste producenten av vattenbruksprodukter ta hänsyn till den lokala marknadens allmänna preferenser och ekonomiska lönsamhet. I Estland får vattenbruket allt större uppmärksamhet, vilket i sin tur skulle bidra till att öka medvetenheten om ekologiska produkter inom sektorn. Färskhet, smak, kvalitet, kontrollerad produktion och pris på fisk från odlingen är viktiga för de estniska konsumenterna.
• Öka det marina vattenbruket i Östersjön efter Estlands havsplanering, som förvaltas av finansministeriet.

^{Källa: MNSPA}

Vattenbrukets inverkan på landets ekonomi, livsmedelsmarknad och arbetsmarknad

Trots en liten ökning av produktionsvolymerna går det inte att säkerställa en stabil försörjning av råvaror av hög kvalitet till bearbetningsföretagen, vilket innebär att estniska vattenbruksföretag måste importera lax till sina bearbetningsenheter.

Den estniska vattenbrukssektorn har inte nått sin fulla potential i form av låg produktionskapacitet och relativt långsam tillväxt. På grund av den låga produktionsvolymen täcks inte sektorns totala försäljningskostnader.

Det marina vattenbruket, som kan fungera i synergi med det landbaserade vattenbruket, är fortfarande underutvecklat och dess utveckling begränsas särskilt av Östersjöns miljöstatus, som måste beaktas vid utvecklingen av sektorn.

^{Källa: MNSPA}

Utmaningar och möjligheter

^{Källa: MNSPA}

Sysselsättning och antal företag

45 licensierade företag (2023, AFB) 

^{Källa: 2023, den estniska myndighetens jordbruks- och livsmedelsstyrelse, AFB}

• Ministeriet för regional- och jordbruksfrågor
• Finansministeriet,
• Ministeriet för klimat — 

• Fiskelagen
• Vattenlagen
• Förordning: Vattenskyddskraven för vattenbruk samt gränsvärdena för föroreningskoncentrationen av avloppsvatten från vattenbruket och kraven för utsläpp av sådant vatten till en mottagare och övervakning
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”)
• Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/990 av den 28 april 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller djurhälsokrav och krav avseende utfärdande av intyg för förflyttningar av vattenlevande djur och produkter av animaliskt ursprung från vattenlevande djur inom unionen 

• Ansökan om tillstånd överlämnas till den myndighet för konsumentskydd och teknisk tillsyn som utfärdar licenserna.
• Ansökan om vattentillstånd och registrering lämnas in via informationssystemet för miljöbeslut(KOTKAS) och miljöstyrelsen utfärdar tillstånden.
• Register över lantbruksdjur vid nämnden för jordbruksregister och jordbruksinformation (PRIA)