Integrerat multitrofiskt vattenbruk i dammar: vilken miljövinst? En ståndpunkt från livscykelanalysen

Vattenbruket står inför en dubbel utmaning att producera mer för att upprätthålla den ökande efterfrågan på vattenbruksprodukter och respektera miljön. Under flera år har det integrerade multitrofiska vattenbruket (IMTA) fått ökad uppmärksamhet i hela världen. IMTA bygger på integrerad odling av vattenlevande organismer från olika men kompletterande trofiska nivåer. Syftet med denna studie var att bedöma miljöprestandan hos damm- och IMTA-system baserade på försök med polykultur i sötvatten i dammar som genomfördes i Rumänien, Frankrike och Indonesien och som undersökte olika sätt att kombinera fisk och växter. I varje försök jämfördes IMTA-systemet med ett konventionellt eller traditionellt system för landet (karppolykultur i Rumänien, intensiv polykultur i Frankrike och gourami-monokultur i Indonesien). Miljökonsekvenserna av IMTA-systemen skilde sig åt mellan fallstudierna. I Rumänien varierade miljöpåverkan också mellan åren: IMTA-systemet hade större effekter än det traditionella systemet 2016, men har mindre effekter 2017. I Frankrike hade det konventionella systemet lägre kumulativ efterfrågan på energi, eutrofiering och NPPU än halvintensivt och IMTA-system, och det sistnämnda hade de högsta värdena för dessa effekter. När det gäller klimatförändringar har dock det konventionella systemet större inverkan än IMTA och halvintensiva system. I Indonesien hade IMTA-systemet mindre effekter än det traditionella systemet. Den miljöpåverkan som uppskattas i denna studie illustrerar variationen i IMTA-systemens svar. Jordbrukssystemens effekter beror på systemets produktivitet och mängden insatsvaror som ingår i systemet. IMTA förväntas leda till förbättringar såsom minskad användning av insatsvaror såsom foder, ökad fiskavkastning och/eller minskade utsläpp per enhet producerad fisk. Beroende på metoderna kan en ökning av antalet arter eller deras organisation genom IMTA-metoder minska miljöpåverkan, särskilt lokala effekter såsom eutrofiering, jämfört med klassiska metoder. Produktion och användning av fiskfoder är en av de främsta orsakerna till miljöpåverkan. Baserat på våra resultat kan IMTA-metoderna förbättra resursanvändningen och minska vattenbrukets totala inverkan. Varje ökning av de insatsvaror som används för att förbättra återvinningen av näringsämnen måste också öka produktiviteten för att säkerställa en minskning av påverkan per viktenhet fisk. Vissa påverkanskategorier som mer fullständigt kan beskriva konsekvenserna av IMTA-systemen saknas, särskilt de som rör mångfald, särskilt biologisk mångfald.