EU:s strategi för användning av antimikrobiella medel på djur bygger främst på stränga regleringsåtgärder som ingår i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel, och även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/4 av den 11 december 2018 när det gäller administrering av veterinärmedicinska läkemedel via foder som innehåller läkemedel. EU:s regelverk förbjuder användning av antibiotika för att främja tillväxt eller öka avkastningen. Användningen av alla antimikrobiella medel är receptbelagd efter en klinisk undersökning eller någon annan korrekt bedömning utförd av en veterinär. Vissa antimikrobiella medel kan inte användas till djur eftersom de endast används för behandling av vissa infektioner hos människor. Förebyggande användning av antibiotika är endast tillåten för ett enskilt djur, i undantagsfall och under väldefinierade omständigheter. Dessutom inrättas ett system för säkerhetsövervakning på EU-nivå som omfattar samarbete mellan medlemsstaterna, kommissionen, Europeiska läkemedelsmyndigheten och innehavarna av godkännanden för försäljning för att utföra uppgifter som rör de godkända veterinärmedicinska läkemedlens säkerhet och effekt.
EU:s försäljning av antimikrobiella veterinärmedicinska läkemedel för livsmedelsproducerande djur, inklusive livsmedelsproducerande vattenlevande djur, har övervakats på frivillig basis fram till 2022. Från och med 2023 övervakas försäljningen genom ett nytt, rättsligt bindande system. Dessa uppgifter används för att följa framstegen mot det eftersträvade målet att minska EU:s totala försäljning av antimikrobiella medel för produktionsdjur och vattenbruk med 50 % fram till 2030, jämfört med 2018 (https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:ea0f9f73-9ab2-11ea-9…). Från och med 2026 ska medlemsstaterna samla in uppgifter om användningen av antimikrobiella medel i fiskar per kategori (atlantlax, regnbåge, guldfläckpagell, havsabborre, vanlig karp). Dessa uppgifter om användningen av antimikrobiella medel bör ligga till grund för fastställandet av riktade åtgärder mot antimikrobiell resistens.
I de strategiska riktlinjerna för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU för perioden 2021–2030 betonas behovet av att minska antibiotikaberoendet genom förbättrade uppfödningsmetoder. Dessa metoder, som syftar till att främja djurskydd och förebyggande av sjukdomar, är avgörande för att minska riskerna i samband med antibiotikaanvändning och eliminera missbruk av antibiotika, samtidigt som de är anpassade till både miljö- och folkhälsomålen.
I juli 2022 identifierade kommissionen och medlemsstaterna antimikrobiell resistens som ett av de tre främsta hälsohoten. En omfattande rapport om medlemsstaternas nationella One Health-handlingsplaner mot antimikrobiell resistens (https://health.ec.europa.eu/publications/overview-report-member-states-…) offentliggjordes (One Health-frågan, vilket innebär att den omfattar människors, djurs och växters hälsa och miljön och är ett mångfasetterat gränsöverskridande hot mot människors hälsa som inte kan hanteras av en sektor på egen hand eller av enskilda länder på egen hand).
Den 26 april 2023 antog Europeiska kommissionen ett förslag till rådets rekommendation om intensifiering av EU:s åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens genom en One Health-modell, där medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder för att förbättra hälsan och välbefinnandet hos livsmedelsproducerande djur, såsom odlad fisk, i syfte att minska förekomsten och spridningen av infektionssjukdomar inom jordbruket och därefter minska behovet av användning av antimikrobiella medel. Den 13 juni 2023 antog rådet rekommendationen om intensifiering av EU:s åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens genom en One Health-modell (https://health.ec.europa.eu/publications/council-recommendation-steppin…). Rekommendationerna syftar till att främja återhållsam användning av antimikrobiella medel genom att fastställa konkreta mål för antimikrobiell resistens och användning av antimikrobiella medel för människors hälsa. De uppmuntrar också medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förbättra hälsan och välbefinnandet hos livsmedelsproducerande djur, såsom odlad fisk, för att minska förekomsten och spridningen av infektionssjukdomar inom jordbruket och därefter minska behovet av användning av antimikrobiella medel.
Som nämns i avsnitten 8 och 9 i rekommendationen om intensifierade EU-åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens med en One Health-modell är vissa strategier för att minska beroendet av antibiotika inom vattenbruket följande: i) Antagande av åtgärder för förebyggande och bekämpning av infektionssjukdomar. II) Antagande av biosäkerhetsåtgärder på fiskodlingar, vilket är en skyldighet för aktörerna enligt artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (djurhälsolag). att uppmuntra avelsteknik inom vattenbruket för att utveckla sjukdomsresistenta stammar. IV) främja användningen av vaccinering och alternativ för att förebygga vissa sjukdomar (Vaccines erbjuder riktad immunitet mot specifika patogener, de innebär dock utmaningar såsom artspecifika begränsningar). V) Främja utveckling och användning av innovativa fodertillsatser, inbegripet fodertillsatser för att förbättra djurens fysiologiska status, såsom insektsbaserat foder (dessa foder är rika på protein, kitin och bioaktiva föreningar (t.ex. laurinsyra) som kan öka mångfalden av tarmmikrobiota, förbättra sjukdomsresistensen och minska beroendet av fiskmjöl), probiotika (probiotika, såsom bacillus och lactobacillus, öka immunitet, tillväxt och stresstolerans samtidigt som patogener hämmas), prebiotika (t.ex. fruktooligosackarider (FOS) och mannanoligosackarider (MOS) som selektivt stimulerar nyttiga tarmbakterier, förbättrar näringsupptagningen och immunresponsen) och symbiotiska (som kombinerar probiotika och prebiotika, synergistiskt ökar sjukdomsresistensen, tarmens morfologi och mikrobiom balans). vi) säkerställa kontinuerlig utbildning om kunskap om förebyggande och kontroll av infektioner samt biosäkerhet för all personal vid fiskodlingar (även i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2016/429). VII) säkerställa korrekt slamhantering för att förebygga sjukdomar och andra patogener.
Dessa alternativa strategier är förenliga med FAO:s/WHO:s riktlinjer och främjar miljövänliga vattenbruksmetoder som stärker fiskens hälsa, minimerar avfallet och minskar den ekologiska skadan.
För att stärka EU:s regelverk genomför medlemsstaterna fleråriga nationella strategiska planer för vattenbruk som integrerar minskningsmål för antimikrobiell resistens, ofta med stöd från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF). Dessa planer är utformade för att förbättra biosäkerheten, främja vaccinationsprogram och främja investeringar i alternativa behandlingar.
EU finansierar också projekt som rör antimikrobiell resistens inom vattenbrukssektorn (Horisont Europa och EHFVF). Till exempel Cure4Aqua-som fokuserar på att utveckla biobaserade alternativ till antibiotika och NeoGiANT, som värdesätter biprodukter från jordbruket i naturliga antimikrobiella beredningar.