Background information
Typ av arter som odlas
Regnbåge (Oncorhynchus mykiss), blåmussla (Mytilus edulis), Oyster (flera arter) arktisk char (Salvelinus alpinus), atlantlax (Salmon salar) och ål (Anguilla anguilla).
Källa: 2023, EUMOFA, 2022, STECF
Typ av produktionsmetod
Enligt Sveriges officiella statistik skedde 2 021,96 % av den svenska livsmedelsproduktionen helt och hållet i sötvatten. Följande huvudsakliga produktionsmetoder (både för användning som livsmedel och för utsättning) användes:
Resten har inte specificerats. uppgifterna finns endast tillgängliga i aggregerade terms.Sektorns storlek (produktion och konsumtion)
Sektorns storlek (produktion och konsumtion)
Produktion
16.207 TN, 48.411 EUR (2021, Sveriges officiella statistik)
Konsumtion av fiskeri- och vattenbruksprodukter
22,71 kg per capita (2023, Eumofa)
Variation i förbrukningen
— 5 % (2023, EUMOFA)
Källa: 2023, EUMOFA, 2021, Sveriges officiella statistik
Trender (tidigare och framtida)
Många vattenbrukssystem är för närvarande monokulturer, men produktionen av organismer från olika trofiska nivåer i samma anläggning håller på att utvecklas.
Källa: MNSPA
Vattenbrukets inverkan på landets ekonomi, livsmedelsmarknad och arbetsmarknad
- Vattenbruksnäringen i Sverige har stagnerat något under de senaste åren när det gäller produktivitet och lönsamhet.
- Merparten av de vattenbruksprodukter som produceras i Sverige används som livsmedel. Regnbåge, blåmusslor och rökare står för den största andelen av produktionen baserat på vikt. Vattenbruket kan också omfatta utsättning eller ytterligare uppfödning. Vissa arter produceras också för sina gynnsamma miljöegenskaper, såsom musslor som genom filtrering av vatten binder de näringsämnen som annars skulle kunna leda till eutrofiering.
Källa: MNSPA
Utmaningar och möjligheter
- Lagstadgade krav som leder till komplexa processer för tillståndsgivning och långa handläggningstider. Tillståndsförfarandet för vattenbruk är ofta långdraget, vilket anses vara särskilt problematiskt eftersom tillstånden normalt gäller i högst 10 år.
- Lämpliga vattenbruksanläggningar, med beaktande av miljön och annan verksamhet, har inte identifierats i kommunens översiktsplan i önskad utsträckning.
- Svårigheter att uppfylla befintliga miljökrav och svårigheter för företag att övergå till mer miljömässigt hållbar produktion.
- Öka vattenbruksproduktionen för att möta den lokala efterfrågan och minska importen.
- Förbättra den tekniska utbildningen och kunskapen om nya regelverk.
- Brist på testanläggningar för att utveckla vattenbrukssektorn. Det finns till exempel inga anläggningar som kan stödja det viktiga steget mellan forskning och innovation och kommersiell produktion.
- Marknaden för inhemska vattenbruksprodukter konkurrerar med billigare importerade råvaror som produceras med metoder som inte är tillåtna i Sverige.
- Vattenmiljön i Östersjön och i flera andra svenska vatten har flera utmaningar såsom skräp, mikroplaster, förändringar i vattentemperatur, eutrofiering och miljötoxiner.
- Klimatförändringarna medför en ökad frekvens av extrema väderförhållanden, vilket utgör ett hot mot vattenbruket i naturliga vatten. Klimatförändringarna kan också påverka markbaserade grödor i form av ett ökat behov av att kunna reglera vattnets temperatur.
- Rovdjur så som sälar och fåglar kan försämra produktiviteten inom vattenbruk. Invasiva arter kan också hota vattenbruksnäringen, till exempel genom att sprida sjukdomar och parasiter.
- Vattenbruket har potential att fokusera mer på innovation och ny teknisk utveckling inom både jordbruks- och foderutveckling.
- Marknaden har konsumenter som efterfrågar miljömässigt hållbara samt ekologiska produkter. Mervärde som kvalitet, miljövänlig produktion och god djurhälsa kan öka de svenska vattenbruksprodukternas konkurrenskraft.
- På den svenska marknaden finns det en efterfrågan på certifierad och hållbart fiskad fisk eftersom konsumenterna visar ett växande intresse för både lokalt producerade och miljöcertifierade livsmedel. Olika typer av certifiering kan möjliggöra differentiering och vara ett effektivt sätt att möta en växande efterfrågan, så det kan vara viktigt att vattenbruket certifieras i större utsträckning. För att möjliggöra certifiering måste spårbarheten mellan produktionsfaserna förbättras så att ursprunget kan kontrolleras med nödvändig precision.
- Ökat intresse för fiskarter som traditionellt inte efterfrågas och genom att minska fiskets inverkan på arter med låg beståndsstatus.
- Vattenmiljöer i Sverige erbjuder förutsättningar för olika typer av vattenbruk med en bred kust och många sjöar och vattendrag. I norra Sverige finns det dessutom överskott av grön el genom vattenkraft.
- Ökad konkurrenskraft, lönsamhet och livsmedelsproduktion i livsmedelskedjan.
- Öka forskningen om och utvecklingen av alternativa foderråvaror för att minska miljöpåverkan och förbättra hållbarheten.
Källa: MNSPA
Multi-annual National Strategic Plans for the development of sustainable Aquaculture
Relevant Authorities
Applicable Legislation
Applicable Procedures
Checklista för hur man startar en vattenbruksverksamhet (Checklista Vattenbruk – lantt.se)
Other Relevant Documents
- Gemensam strategi för Sveriges fiske och vattenbruk 2021–2026(Strategi för svenskt fiske och vattenbruk 2021–2026 – friska Ekosystem och hållbart nyttjande (havochvatten.se)
- Arbetsplan för utveckling av det svenska vattenbruket 2021–2026 (Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk 2021–2026 (havochvatten.se)
National associations and networks
- Matfiskodlarna (Matfiskodlarna – Vi verkar för matfiskodlarna i Sverige)
- De Recirkulerande vattenbrukarna (RECIRKFISK PO – De Recirkulerande Vattenbrukarna Sverige Ekonomisk Förening Producent Organisation)
- Svenskt vattenbruk och sjömat (Svenskt vattenbruk och sjömat (vattenbrukochsjomat.se)
Relevant Websites
Contact Details
Izabela Alias, vattenbrukssamordnare
Uploads
Summary in English of the "Published National Strategic Plan on Aquaculture" for Sweden
English