Metoder för att skydda odlad fisk: laxodling som fallstudie

Omkring 180 miljoner laxfiskar (lax och öring) produceras varje år i Förenade kungariket, vilket gör fiskodling till den största animaliesektorn efter slaktkycklingproduktion (FAWC 2014). Fiskodlingen förväntas växa exponentiellt under de kommande 10 åren och förväntas stå för över 60 % av den globala efterfrågan på fisk avsedd att användas som livsmedel fram till 2030 (FAO 2018). Det finns fortfarande brännande problem med anknytning till odlad fiskars välbefinnande som måste lösas, inte bara till förmån för odlad fisk, utan också för att ett gott välbefinnande under hela livscykeln bör leda till ökad produktivitet och ekonomisk avkastning för jordbrukarna. Välbefinnande är också viktigt under transport, skörd och slakt, och det kommer att påverka produktkvaliteten (fiskens utseende och filéns kvalitet). Huvudsyftet med denna översikt är att se över den senaste utvecklingen när det
gäller nuvarande metoder för fiskars välbefinnande, med fokus på laxodling som förebild. Odling i bur av atlantlax har stått i fokus för de flesta av de välfärdsåtgärder och -metoder som hittills har genomförts. Genom att se över det aktuella läget när det gäller laxens välbefinnande och de indikatorer för operativt välbefinnande som används inom laxodling kan vi identifiera områden som kan vara relevanta för andra odlade arter (t.ex. tilapia och atfisk) samt deras roll i bästa förvaltningspraxis. Syftet med denna
översyn är att ge underlag till diskussioner om hur sektorn kan anta förbättrade välfärdsmetoder genom bättre förståelse av de viktigaste frågorna hos berörda parter och/eller införlivande i handlingsplanen. Den kommer att stödja identifieringen av problem som måste åtgärdas och möjligheterna att bedöma inom en snar framtid samt beskriva hur bättre övervakning och precisionsfiskodling skulle kunna genomföras för att förbättra fiskens välbefinnande i framtiden.