Evenemang för landspecifik livsmedelskultur och vetenskaplig kunskapsöverföring – påverkar de köpbeteendet hos fisk- och skaldjursprodukter?

En positiv uppfattning om vattenbruksprodukter är avgörande för att öka produktionen genom att använda mer hållbara och miljövänliga lösningar. Det är dock fortfarande svårt att förstå konsumenternas uppfattning och de inköpsbeslut som detta leder till. I de flesta europeiska länder tenderar konsumenternas uppfattning att vara ganska negativ, vilket förstärks av kunskapsluckor och vilseledande information från medierna. Detta tros ha störst inverkan på den nuvarande låga konsumtionen av odlad fisk i hela Europa. Tidigare forskning har visat att konsumenterna ofta är ovilliga att ändra sitt köpbeteende för fisk och skaldjur trots att de har en gedigen vetenskaplig förståelse av vattenbruksprodukter och deras produktionssätt. I denna studie undersökte vi i vilken utsträckning landsspecifika sammanhang och vetenskaplig kunskap bidrar till konsumenternas köpbeteende i hela Europa. I detta syfte genomfördes interaktiva affischenkäter och halvstrukturerade intervjuer vid åtta olika evenemang för kunskapsöverföring i tre länder, med inriktning på 383 deltagare. Tillämpningen av en ännu underutnyttjad metod, en interaktiv affischundersökning, underströk behovet av att använda nya metoder för att hantera konsumenternas beteende.
Våra resultat visar att ökad vetenskaplig kunskap inte leder till förändringar i inköpsbeteendet i sig. Uppfattningar och inköpsvanor är mycket kontextuella och varierar från kultur till kultur. Detta pekar på den starkt sammankopplade karaktären hos landspecifik marin livsmedelskultur som varierar mellan individuell medvetenhet, vetenskaplig kunskap och sociokulturella sammanhang, som alla leder till individuella inköpsbeslut. Våra resultat tyder på att man bör fokusera mer på en produkts hållbarhet och betona den pågående omställningen till en cirkulär ekonomi inom vattenbrukssektorn kan vara en lovande väg för att främja mer hållbarhetsdrivna inköpsbeslut inom fisk- och skaldjurssektorn. Våra iakttagelser ifrågasätter också om försök att utbilda allmänheten om mer hållbara inköpskriterier verkligen är nyckeln till att främja mer hållbara konsumtionsmönster eller om vi arbetar utifrån vilseledande antaganden som leder till felaktiga tillvägagångssätt. Sammanfattningsvis förefaller bristen på tydlig och lättillgänglig information vara det största hindret för social acceptans av hållbara vattenbruksprodukter i Europa.